toppbild

Luftvägsproblem

Luftvägsproblem av olika art är en mycket vanligt förekommande skara problem hos våra hästar. Infektioner och andra luftflödeshinder drabbar "alla" hästar någon gång under karriären. Det är därför inte konstigt att stora forskningsresurser satsas på att förfina både diagnostik och behandling av luftvägsproblem. Klicka på länkarna här bredvid för att hitta något som intresserar.

Luftvägsproblem-hästens näst vanligaste sjukdommar men mest kostsamma ?

av Per Spångfors

Stjärnhästen föds till stjärna !?

Varför är vissa hästar bättre idrottsutövare än andra? När det gäller travare eller galoppörer är svaret enkelt. De bästa kan hålla högsta fart under längre tid än de andra.! För at kunna göra det är tillgången på luft (syre) av avgörande betydelse. Enligt vissa är det den mest avgörande faktorn när det gäller fullblod. De bästa hästarna föds som bästa hästar helt enkelt. En känd travtränare skrev en gång i en tidning att träna travhästar är inte så enkelt som att om man tränar mer blir hästen bättre. Men tyvärr är det nog så enkelt. Det gäller bara att hästen kan klara av en hårdare träning. Utmärkande för en bra häst är just att den klarar av hård träning under en lång tidsperiod. Att kunna träna hårt utan att drabbas av skador beror till mångt och mycket på att kunna andas tillräckligt fort, tillräckligt djupa andetag och tillräckligt länge. Man hör ofta att hela trav/galoppstall kommer in i en formstark period. Oftast beror detta på att man lyckas undvika luftvägsinfektioner under en lång tid. Att en häst eller ett stall "tappar formen" beror oftast på att den drabbats av luftvägsproblem. Hästar som andas lättare-presterar bättre-vinner mer priser.

Lite om luftvägsfysiologi

Hästen är en otrolig idrottsutövare mycket tack vare en enorm lung/andningskapacitet. Denna skapas gemensamt av luftvägarnas utformning och en kraftfull andningsmuskulatur. Även hästens rörelsesätt framförallt galoppen anses hjälpa till med andningen.

Varje andetag hästen tar i maximal fart innehåller ungefär 10 liter luft. En galoppör i tävlingstempo tar cirka 140 andetag varje minut. I ett löp som varar 1½ minut innebär det att hästen tar 210 andetag eller 2100 liter luft in och 2100 liter luft ut. Allt som allt 4200 liter luft. Det är lika mycket som rymms i 280 stora stallhinkar på 15 liter. Ingen ingenjör i världen kan konstruera en luftpump som skulle klara detta med de dimensioner av rör som en hästs andningsvägar.

Alla fina system har en svag punkt och i hästens andningsvägar tycks det vara svalget som är stötestenen. Inte bara genom svalgets anatomiska utformning utan också att det är vid denna punkt som luftströmmen måste bryta av sin relativa raka väg ned till lungorna. Om hästen dessutom tvingas böja på nacken under arbetet (en ridhäst som samlas eller travhäst som pullandes drar in huvudet mot kroppen) försvåras luftväxlingen ytterligare. Och här finns ett dilemma. Där vi har bäst kontroll på hästen har andningsvägarna som sämst förutsättningar för en god funktion och tvärtom. Men det finns andra problem på vägen ned mot lungorna.

Svullen i svalget-varför?

Det är nämligen också i själva svalget som hästen skapats att fånga upp eventuella smittämnen som försöker ta sig ned till lungorna, genom att svalget försetts med en typ av vävnad liknande människans halsmandlar (tonsiller). Denna vävnad har dessutom hamnat runt om hela svalget. Alla vet ju hur halsmandlarna sväller vid en övre luftvägsinfektion och det gör denna vävnad hos hästen också, vilket i sin tur minskar svalgets diameter. Därmed avtar även luftflödeskapaciteten. Man har fått ytterligare svårigheter för luftströmmen att friktionsfritt nå lungorna. Man talar ofta om inandningen som det största problemet vilket troligen är sant eftersom inandningen är ett "sug" på luft medan utandningen är ett "tryck" av luft. Jämför om man får stopp i en damsugarslang. Man lossar ofta stoppet lättast genom att sätta slangen på utblåset istället. Samma luftström trycker lättare ut stoppet än suger det innåt.

Som sagts ovan är det under riktigt hårt arbete flera tusen liter luft som varje minut ska ut och in till lungorna. Varje andetag varar mindre än 1 sekund och luftflödet blir därför enormt högt. När luft passerar näshålan och ska in genom det relativt trånga svalget rusar lufthastigheten upp i imponerande hastigheter. Det minsta lilla hinder på vägen ned mot lungorna kommer därför att skapa luft som inte rör sig rakt ner i luftvägarna utan börjar cirkulera, så kallat turbulent flöde. Förutom att detta minskar mängden luft till och från lungorna kan denna turbulens genom att hastigheten på luftströmmen är så hög skada slemhinnorna i luftvägarna. Små sår och mindre blödningar uppstår. Slemmhinnan blir svullen. En svullen slemhinna är en bra plats för olika mikroorganismer att trivas och hästen drabbas således lättare av olika luftvägsinfektioner. Slemhinnan svullnar då ännu mera och en ond cirkel uppstår. Därav uttrycket "halshästar" , hästar som tycks dra åt sig varenda litet smittämne i stallet och ständigt drabbas av luftvägsbesvär. För att bryta denna onda cirkel måste hästen ofta behandlas. Knuten ligger i att få slemhinnan att svälla av. En normalisering av slemhinnans tillstånd göt att hästen oftast själv kan klara av själva infektionen. För att få en bestående slemhinneavsvällande effekt kan hästen behöva genomgå operation, diverse medicinska behandlingar och beredas så mycket frisk luft som möjligt (mycket ute, utebox och liknande). En intressant behandlingsform testas just nu. Så kallad kirurgisk laser (en tunn stråle ljus med en enorm energimängd) förs ned genom fiberendoskopet i svalget och man kan där behandla diverse luftflödeshinder kirurgiskt. Finessen är dels att det inte blöder då man skär med en laserstråle, hästen behöver inte sövas för att opereras samt att man helt enkelt förångar bort den skadade vävnaden. Utvärdering av denna metod pågår.

Ökade foderkostnader-varför?

Andningen står för en stor del av hästens totala muskelarbete under hårt arbete. Ju mera hästen måste kämpa mot ett luftmotstånd desto mera av det totala muskelarbetet går åt till att andas. Här kommer nästa onda cirkel. Ju mera muskelarbete som går åt att andas desto mera syre kräver dessa muskler för att arbeta effektivt. Men det är just bristen på syre som får musklerna att vilja arbeta hårdare. Denna matematik går inte ihop. Hästen tröttnar och minskar ned på farten. Det är troligen just detta som ofta får hästar med långvariga halsprobelm att tappa i hull. Det går åt mera energi för att andas och fodertaten är ofta inställd på en normal situation. "Halshästar" kräver således mera foder (energi) för att hålla hullet. Att halshästar dessutom får stå i utebox året om innebär också att foderstaten måste justeras uppåt. En sådan häst som dessutom tränas kan i vissa fall behöva dubbelt så mycket foder som en frisk häst. Detta kostar pengar. Summan av långvariga luftvägsproblem är således en häst som kostar mera att föda och som tjänar mindre pengar om det är en trav- eller galopphäst. Ett åtgärdsprogram för att lösa en sådan hästs problem innebär ibland höga veterinärkostnader men detta bör på sikt ändå vara lönsamt.