toppbild

Ledbehandlingar

ANTIINFLAMMATORISK BEHANDLING AV SYNOVIT/KAPSULIT (ledinflammation)

Av Per Spångfors

Den vanligaste behandligen vid ledinflammation (synovit/kapsulit) är användandet av olika antiinflammatoriska preparat som injiceras direkt i leden. På denna klinik använder vi bara 2 av nedanstående substanser 1) Dimetylsulfoxid (DMSO) eller 2) Triamcinolon acetonid.

FYSIKALISK LEDBEHANDLING: 1) Avkylning av ett inflammerat område (kallt vatten, is, kyllera ed) är en välkänd och bra behandling mot lätta ledskador. Bör göras rutinmässigt vid hårt arbete. 2) Värme i form av värmande bandage, liniment med mera kommer in som en viktig del efter det akuta stadiet av en inflammation. Detta kan också med fördel ses som förebyggande mot ledskador speciellt under årets kalla del. Kotledsvärmare och hasledsvärmare har sin givna plats hos tränande och tävlande hästar under vintern i Sverige. 3) Passiv rörelseterapi utförs på människor vid ledinflammationer och kan väl närmast motsvara simträning hos hästar. Detta är en mycket effektiv behandlingsmetod efter ledoperationer. Bäst resultat får man vid simning tidigt efter operationen (då stygnen tagits efter 2-3 veckor) istället för som vanligt sent i konvalescensen då istället hästen måste belastas mera ”normalt” för att förberedas på återgång till arbete. 4) Andra vanliga fysikaliska behandlingsformer är behandlande ultraljud och laser.Mera om Fysikalisk ledbehandling finns under rubriken "Ledskador/Ledsjukdommar-Artros

ANTIINFLAMMATORISKA FODERTILLSKOTT: Ett antal antiinflammatoriska medel som kan ges i fodret (glukosamin, MSM, gurkmeja, djävulsrot, Fenylbutason, Finadyne med mera) används flitigt idag som behandling av lätta ledinflammationer. Glukosamin är det mest intressanta. Studier på människa visar kraftiga antiinflammatoriska egenskaper vid osteoartrit (se annan plansch) med både smärtlindring och återvunnen rörlighet i redan stela leder. Frågan är huruvida hästen kan absorbera glukosamin från tarmen. Det tycks vara stor skillnad mellan olika typer av glukosamin. Glukosaminhydroklorid (Glukosamin-HCl på burken) tycks mindre verksamt än glukosaminsulfat (glukosaminsulfat-KCl på burken). Dosen är också avgörande för en positiv effekt. Vi har funnit att till en normalstor häst 5 gram morgon och kväll av glukosaminsulfat är en dos som tycks förhindra uppkomsten av ledinflammation efter hårt arbete (förebyggande hälsovård). Redan uppkomna broskskador som ses vid ultraljudsundersökning tycks inte förbättras av glukosamintillförsel men blir å andra sidan inte heller förvärrade.

POLYSULFTALERADE GLUKOSAMINOGLUKANER (PSGAG): Är ett annat namn för glukosamin som används då man talar om injektionsberedningar av denna substans. I Sverige finns två sådana preparat som kan användas både i leden och intramuskulärt (Adequanin och Pentosan). En mycket känd forskare från USA, C Wayne McIlwraith, fann i försök på häst att PSGAG förhindrade nedbrytning av ledbrosk vid ledinflammation men hade inte förmåga att läka redan skadat ledbrosk. Samma forkare fann dessutom att infektionsrisken ökade enormt då man använde PSGAG i leden (en så kallad potetieringseffekt). Därför används oftast en blandning med antibiotika i leden, vilket kan diskuteras riktigheten av. Att tillföra antibiotika i förebyggande syfte som engångsdos är emot alla antimikrobiella grunder. Risken för bildandet av resistenta bakterier får anses stor. Intramuskulär tillförsel eller via fodertillskott får av denna anledning anses vara att föredra men blir dyrare.

HYALURONSYRA (HS) ”TUPPKAM”: Finns normalt i både ledbrosk och ledvätska men tycks förlora sina goda egenskaper vid ledinflammation. Vad som händer vid injektion av HS i leden är en kontroversiell fråga som inte klarlagts helt. 1970 rapporterade svenska forskare att HS tillsammans med kortison vid ledbehandling var bättre än enbart kortison. 1976 kom en ny svensk rapport som visade på positiv behandlingseffekt av enbart HS i leder som tidigare inte svarat på behandling. Det som dock kännetecknar dessa tidiga rapporter är att definitionen av positivt resultat (typ återgång till arbete) är mycket vagt och odefinierat. Detta kännetecknar de flesta liknande rapporter som kommit under senare år. Återgång till arbete och hältfria under 1 år som ofta anges i rapporterna är ju mycket subjektiva kriterier. Hur ser leden egentligen ut innuti frågar man sig ?. Numera används även HS intravenöst (sprutas direkt i blodet). Det är en metod belagd med mindre biverkningar eftersom biverkningsfrekvensen vid injektion av HS i leden är stor. Det blir emellertid en dyr behandling då preparatkostnaden är hög och dubbla leddosen måste användas och behandlingen upprepas ofta 2-3 gånger eller mer.

KORTISON: Kortison för ledbehandling av häst har används sedan 1955. Alltjämt diskuteras riktigheten av att använda denna mycket kraftigt antiinflammatoriska substans i leder. Anledningen är de bieffekter som ibland har rapporterats. 1968 kom den första larmrapporten om den onda cirkel av långsam nedbrytning av leden som startas om kortison används. Detta tycks dock inte vara helt sant. Mycket tycks beror på vilken typ av kortison som används. Det finns i Sverige inget registrerat kortison för ledbehandling av häst. Då det används är det för humant bruk.

A) Metylprednisolon är det kortison som används längst på häst och är också den typ som har längst verkningstid. Den finns kvar i leden upp till 30 dygn (notera att karenstiden för start efter kortisoninjektion i led bara är 28 dygn). Flera forskningsrapporter om dess effekt i hästled finns där vissa visar skadliga effekter och andra inte.

B) Betametason har sedan länge ett elakt rykte om sig att bryta ned ledbrosk. Nyare undersökningar visar dock på motsatsen. Det tycks finns en viss svag broskskyddande effekt istället.

C) Triamcinolon acetonid är inte så långtidsverkande som tidigare sagts. Men den har en mycket kraftig antiinflammatorisk effekt liksom en till synes broskskyddande effekt som är kraftigare än B) ovan. Så den gamla ”tron” att leden tar skada av kortison beror till stor del på vilken typ av kortison som används. Värt att notera är emmellertid att hästar som behandlats med kortison i led inte får slaktas för human konsumption utan har en livslång karenstid för slakt.

DIMETYLSULFOXID (DMSO): Detta är den substans som vanligen används på denna klinik därför har den fått en egen sida (klicka på länken nedan).